Jag syr mina egna kläder

För jag har det jag gör.


Elli hade just läst dessa en andra gång innan jag lånade dem. Det måste väl vara ett bevis på att det är bra böcker? (Eller på att hon har dåligt minne)

Så håller vi tummarna att min omvända psykologi fungerar, för det går ju alldeles utmärkt att läsa i solen.

Såhär hjälpsam är Doris när det ska tvättas.

Vi har fått in nya denimstuvar på jobbet så nu är det dags att producera jeans igen. Två av tygerna är nya, de andra har jag haft som hyllvärmare ett bra tag nu. I väntan på inspiration. Jag tror den är här nu.


Se ett så vackert band. Kunde inte låta bli att köpa ett par meter. Det kanske blir ett par fejk-selvage?

Nej inte Doris, när hon får hjälpa till med disken.

Tänk att jag har sådan tur att just jag har världens bästa mamma!


Synd om er andra liksom.

Hur i hela friden fick dom in 33% mer i den mindre tuben?!

Skamfläcken:

Badrummet är det fulaste i vår nya lägenhet, våtrumstapet med färgstänk á la nittiotal. Förskräckligt. Men tyvärr är det ju inget man ger sig på att renovera i en hyreslägenhet. Det gäller att göra det bästa av situationen.


Bort med äckligt duschmunstycke, slang och rostig hylla. Dit med nytt och fräscht.


Bakom handfatet har någon ritat ett brett svart streck. Det gömdes bakom en bit vaxduk, som jag satte upp med självhäftande tejp.


Kvarlämnat i badrummet när vi flyttade in var en tavellist (?!). Den målade jag vit och skruvade fast krokar under. Handdukshängaren byttes ut mot självhäftande krokar.

Ovanför toastolen ska vi hänga upp hyllor. Vi har inte gjort några hål i väggarna tidigare, men hela badrummet är perforerat så det gör nog inget med några hål till.

I skinnimitation från Ohlssons. Spännet är från Idas snälla mormor. Hon gav oss massa roliga knappar och spännen för något år sedan.

Elias blir överlycklig när han får en majskrok.


Han tar en tugga.


Och erbjuder Doris att smaka. Snäll pojk det där.

Nu har världens bästa Nicklas traderat hem ett bakstycke till min midsommarklänning. Man kan ju inte gå med rumpan bar.


Något åt det här hållet blir det.

Vardagsrummet.

Såhär såg väggarna ut när jag kom hem från jobbet. Den mörka tapeten är från Rusta. Nicklas och Johan blev alldeles svart om händerna under tapetseringen, men resultatet är vi nöjda med.


Det mesta är från Ikea. Divanen och tavlan är hemmabyggen. Båda med tyger från Ohlssons, så även kuddarna. Gardinerna är ett av fynden vi gjorde i Tygriket i vintras.

Tygtavlan hänger där tillfälligt i väntan på en fototavla på Doris. Den kommer upp så fort jag hittat en passande bild att förstora.


Divanen är ursprungligen en tv-bänk, från Ikea. Men med lite skumplast och möbeltyg blev den en utkiksplats alternativt några sittplatser.


Före och efter.


Konsten på väggen är från ÖoB..! Resten från Ikea.


Symaskinen är arvegods från min kära farmor. Fåtöljerna följde med mamma och pappas hus när dom köpte det 1977. Då var de dovt turkosa men mamma klädde om dem i rött. När jag tog över dem så kläddes de i en ljus Indisk bomull. Jag svor då på att aldrig klä om dem igen, för det var ett j*la pill med handsömnad i massor. Men det måste jag ha glömt bort. För för ungefär ett år sedan så kunde jag inte motstå de fina jacquarderna med medaljonger och franska liljor som kom in i tygbutiken.



Del I av förvandlilngen del II.

än mig. Eller hårdare.


Hon får inte plats i klänningen som jag hittade i mina gömmor under flytten. Det är ett skolarbete från gymnasiet, jeansåtervinning. Ingen klänning jag använder dagligen direkt, det är så svårt att hitta passade underbyxor.

På Diana:


Trikåstuv i viscose. Spets fastsydd med rynk fram. Ripsband i ärmslut med nitar som dekoration.


Bomullsstuv, kom som barnmönster till tygaffären.. Det blev en holkärmstopp till en ganska vuxen Karin. Även denna dekorerad med nitar. Ett brett ripsband knutet två varv runt midjan.

Nitarna är bortpillade från ett rea-bälte, billigt och enkelt sätt att komma över dem.

På mig:

Sisådär fyra månader efter inflytt. Bättre sent än aldrig. Dagen efter kändes det som att tvärtom hade varit ett bättre alternativ. Bättre aldrig än sent. Fy, man är ingen ungdom längre. Men det var en lyckad fest, trots att söndagen mest ägnades åt bakfylla.


Till middagen drack Nicklas ett glas öl. Det ryms mycket i våra nya glas, synd bara att när man häller upp en 50cl öl bara får ett halvfullt glas.


Jobbarkompis Jessica och hennes vän Malin.


Marie och jag.

Det blev inte så många bra bilder då dom flesta envisades med att göra märkliga miner framför kameran.




Tack för en rolig kväll alla inblandade.

Projekt trolla bort hemskt ful kakellist:




Med hjälp av självhäftande plast blev den gul-fula listen svart och fin.


Plasten som blev över klädde jag in ett formrör i.


Där mönsterpapper och dylikt förvaras. Tack för tipset Maria.

Doris var inte jättenöjd med möbleringen som skulle förhindra onödigt tramp på nylackade trösklen.


Och vid ett obevakat tillfälle påväg ut på promenad hamnade hon på fel sida av barrikaden. Märkligt.

Stackaren.. Nu står han på Bilkompaniet och väntar på sjukvård.


Tur att vi fick låna Mias bil så Doris kunde åka och hämta Nicklas med fiskeutrustning.

Med risk för att låta som Clifton Fexmo, några jackor jag sytt:




Ett kostymtyg, inte de ultimata att sy en ytterjacka av. Men vill man ha en rutig jacka så vill man. Den är fodrad med shetlandsull och vindpoplin.



Här är samma modell, sydd med avigsidan av ett 19:-/meters-tyg. Den här fodrade jag med två lager shetlandsull, det passar bättre för en fryslort som mig.





Kavajjacka sydd av "syntetull", viscose och polyester. Ser precis ut som ull, utan att stickas. Jag gick lite bananas med knappar och slejfar på den här jackan.



Anorak i High-tech-micro-tyg. Både som yttertyg och foder. Ett supermaterial som är vattenavvisande, vindtätt och andas. Men den är så krånglig att ta av och på så den har mest hängt i garderoben.


Den här jackan har däremot använts mycket. Även den är av High-tech-micro. Men fodrad med meshtyg.



Ännu en High-tech-jacka, varmfodrad med Finn-fill. Det här var nog början på stjärnhysterin.





Kunde inte motstå detta rutiga vindpoplintyg när det dök upp på stuvavdelningen i tygbutiken. Ser nästan ut som ett rutat papper, man får skärpa sig för att inte sätta igång med luffarschack. Även denna är fodrad med mesh. Den här jackan har använts rätt flitigt, synd bara att vitt är så opraktiskt.

Alla tyger är från Ohlssons tyger, utom High-techen som är köpt direkt av tillverkaren. Har dock sett att det går att komma över det materialet på stuvavdelningen, andrasortering förstås med ändå ett kanontyg.

Många jackor blir det. Bjuder på fler en annan gång.

Nött tröskel


Väldigt nött tröskel


Slipad tröskel


Lackad tröskel


Dubbellackad tröskel

Grannarna älskar mig nog även denna helg, det låter ju ljuvligt av slipmusen. Men jag smög i alla fall med penseln.

Hoppas nu inte att de andra trösklarna ser hemskt slitna ut jämfört med den här, för roligare lördagskvällar har jag haft.

Sovrummet

Det börjades med garderobsbygge. Ni ser ju, såhär kan man inte ha det.


Nicklas kära vän Elias kom upp från Gotland och hjälpte oss, såhär bra blev det:



Fredag kväll revs allt ut, grannarna måste ha älskat oss. Sen byggdes det och fixades en hel helg. Dörrarna sågades till av mdf-skivor och hängdes upp på skenor. En gipsskiva högst upp och trälister runt om. Allt målades vitt. Inredningen är lite i-hopplock, väggskenor och konsoler från Biltemas "Elfa"-sortiment. Limträskiva som också vitmålades är även den från Biltema. Klädstång och hängare till dessa är från Lakkapää respektive Coop. Trådbackarna med stomme är från Ikea. Det som saknas nu är beslag för att lätt kunna öppna dörrarna men det är inte det lättaste att hitta. Vi vill ha öljetter, finns det för dörrar?

Sen var det ju resten, nästan samma visa som i vardagsrummet. Inte fullt lika tidskrävande men Nicklas var rätt less innan underarbetet var klart.


Såhär såg det ut innan.

Med lite övertalning lyckades vi bjuda hem Johan även till detta projekt. Trots hans motvilja att lägga tapeten vägrätt istället för lodrätt så kom han på besök. Den här gången hade han med sig familjen, Elli, Elias, Alma och Maja. Då resten av familjen (bortsett från Elli då) är rätt kassa på tapetsering så tog vi oss en promenad runt pölen istället. Det var en upplevelse, då labradårarna oftast går utan koppel så vart det lite trassel med tre hundar och en barnvagn. Men allt går. Vi stannade till på Börje Ohlssons (värst vad många butiker som har Ohlssons i sitt namn?) och köpte semlor. Sen på Subway och köpte mackor. Där passade Alma på att tigga lite, genom fönstret. Det gick sådär.

När vi sedan kom hem från promenaden var väggarna såhär fina:




När jag ser bilderna här så känner jag att jag har överdrivit det turkosa lite grann, får allt ta och göra något åt det.

Synd att de inte visste att leverantören var kass innan de köpte kassan.

Läser just nu en väldigt festlig bok.


"Döingen föll framåt och slog pannan i ett järnhandtag.
- Det där kunde ha gjort ont om omständigheterna hade varit lite annorlunda, sa Allan.
- Det har allt sina fördelar att vara död, sa Julius."

Helgen har vi tillbringat i stugan, lugnt och skönt. Jag hade nästan glömt bort hur fint vi gjort i lillstugan. Ja alltså, jag har ju inte glömt bort hur vi målade, lackade, byggde och slet. Men att resultatet blev så bra, det hade jag glömt. Ska leta upp en före och efterbild, sen. Lite fix är fortfarande kvar, bord och stolar ska slipas och målas. Det får bli sommarens projekt.

Så här hjälpsam var Doris när bilen skulle dammsugas.


Man tycker ju att hon borde vilja stanna kvar ute i stugan där hon får vara utomhus i princip hela dagarna. Men nej, så fort man öppnar bagageluckan så hoppar hon in. Märkligt.

Det sammanfattar vår vistelse på Gotland ganska bra.



Fredag "värmde" vi upp med glass i hamnen. Hur dumt som helst, glass äter man på sommaren! Undra vems idé det var?! Så, efter att vi kylt ned oss med glass gav vi oss iväg för grillning nere vid en mysig stugby.



Efter en trevlig eftermiddag utomhus så tinade vi upp oss framför en brasa hemma hos Sabinas bror och hans familj. Underhållningen stod Arvid 7 månader för. Han försökte stånga sig genom balkongdörren med huvudet. Festligt.


Bebisattack.

Lördag startade vi med lite shopping inne i Visby. Mina inköp skedde på HM, såklart. Det har vi ju hemma, man vill ju känna sig trygg.

Sen drog vi iväg på en låång biltur. Tänk att Gotland är så pass litet, men ändå tar det evigheter att ta sig dit man ska. Tillslut var vi i alla fall framme i Herrvik, för att hälsa på Nicklas mamma Lena med familj och vänner som campade där. Där solades det och framåt kvällen grillade vi. Sol och mat.



När solen slutat värma åkte vi tillbaks till Visby och hem till Sabina och Elias.


Där ölades det för fullt och efter en dusch och några lager aloe vera så gav vi oss av till Munken. Ett galet stort uteställe byggt i labyrinter. Allt för att förvirra turistarna (ja, det heter turistar på gotländska).



På söndagsmorgonen fick vi i oss frukost innan det var dags att skynda hem till Nicklas pappa Lennart i Slite där Nicklas lovat att bjuda på en riktig påskmåltid. Där gjordes Jansons frestelse, köttbullar och potatisgratäng. På bordet ställdes även revbensspjäll, sill, potatis, ägg och påskmust fram. Hade jag inte vetat bättre hade jag trott att vi firade jul. Hemma målar vi ju bara ägg till påsk. Nicklas syster berättade att de också målade ägg, när de var små..

Måndagen gav vi oss ut på havet, Nicklas fiskade och jag läste. Nicklas jobbade på sin näsbränna och jag satt mest med ryggen mot solen då ansiktet hade fått lite av en chock av all sol under lördagen och söndagen.

Innan flyget gick hem hann vi med grillning hos Lennart och glass i hamnen med Sabina, Elias och John.


Längtar till sommaren då vi ska semestra med Sabina och Elias igen.

Vardagsrum.

Den besvärliga förvandligen. Nicklas höll på att spackla och slipa i flera dagar, stackaren.


Stilig va?



Jag må gilla lila, men någon måtta får det ju vara. Rödlila tapet med hemsk bård och till det en vit och ljust blålila-randig fondvägg. Hur tänkte dom där??

När väggarna var slätslipade och taket målat bjöd vi hem Johan, som tog med sig en hel del av sina bra-att-ha-när-man-bor-i-hus-verktyg.


Såhär såg det ut när jag åkte iväg till jobbet.

To be continue...

Haha, tönt. Men för att vara ärlig så har jag inte fotat det färdiga resultatet i vardagsrummet än. En ljusstake väntar på att bli upphängd på väggen innan. Allt krafs måste ju vara på plats, eller hur?

Hallen.

Den enkla förvandlingen, leta upp en fin tapet och ange dess nummer på ett papper till Lulebo. Ja alltså, möblerna, tavlan och krafset har vi ju fått fixa själva.


Hallmöbel från Jysk, det tog en hel evighet att skruva ihop alla korgar. Känns nästan som att jag byggt den själv. Nästan.


Tavlan är däremot ett hemmabygge, med tyg från Ohlssons tyger och trälister.


Spegelskåp från Ikea.

Nästan så att man saknar terracottatapeten. INTE.

Förlåt burk.