Sex klapp
Var i och för sig inte jag som gav bort den här klappen. Jag sålde den till Marie, som gav den till Vidar. Jag blev rik (nåja), Vidar blev glad och Marie blev favoritfaster. Win win win där alltså.
En klapp
Har redan öppnats, så den kan ni få se:
Det var lilla Emilia som inte kunde hålla sig till julafton, eller hon var väl mer sugen på att äta upp pappret än att prova sina nya kläder.
Rockungar
Var väl sisådär en hundra år sedan jag sydde dessa, har inte kommit mig för att visa upp dem bara.
Joline blir gammal
Och såklart ska ju barnet ha ett paket, ett mjukt paket.
Så Joline fick sig ett paket med nya kläder. Hon kan i och för sig fortfarande ha sina gamla kläder, men som det knakar när hon växer är det bara en tidsfråga innan storlek 86 passar.
Eller fick och fick, vargen var inte helt nöjd med att behöva lämna ifrån sig paketet.
För det är ju faktiskt det roligaste vargen vet, att öppna paket. Men som tur är blir hon även väldigt nöjd om hon bara får pappret, som hon då använder till favoritleken, dokumentförstöraren.
Hard. Rock. Metal.
Nu har jag och Elias varsin hard-rock-metal-tröja. Han har vuxit ur sina maiden-byxor, de är mer som maiden-shorts nu, så vi måste ju fortsätta försöka få in barnet på rätt spår.
Elias fick muddar på sin. Där tycker ni kanske lite synd om mig, som blev utan. Gör inte det, jag gillar inte ens den där färgen.
Dessutom fick ju jag dragkedjor på axlarna.
Tyget är en stuv från Ohlssons.
Två små apor hoppade i sängen.
De här aporna är påväg till ett syskonpar i Karlskrona. Liams kläder är storlek 98 och Theos är storlek 80. Alla tyger är från Ohlssons.
Bara säga till om ni vill beställa, perfekta dagiskläder. Sparar in massor med tid på att slippa märka dem. Dessutom är de ju ett bra hjälpmedel om man har svårt att komma ihåg vad ens barn heter. Kolla in fler dressar här.
Äntligen sommar!
Det var snudd på att Joline hann växa ur sin solhatt innan sommaren kom.
Hon har inte riktigt lärt sig att knyta den under hakan än, men vad kan man begära, hon är ju inte ens ett år.
Ta i trä också.
Joline hälsar
Att hon är störtnöjd med sin nya tröja.
Har du inget namn?
Fick jag höra när jag berättade för mina klasskamrater att jag inte är döpt.
Så roligt kommer inte Joline ha det, för igår döptes hon och jag gav henne givetvis ett mjukt paket.
Joline önskade sig en klänning, som hon när hon blir äldre kan använda som linne, så jag gjorde ett försök. Till det en vändbar solhatt och en napphållare. Allt tyg är stuvfynd, från Ohlssons.
Så testade jag även en av schablonerna jag köpte på Panduro förra veckan. Blev inte så jättelyckat, färgen blev inte den röda som visades på proverna i butiken och den rann in under schablonen.. Nåja, blev ju rätt tufft ändå. Jag hade tänkt sy röda muddar i hals och ärmslut, men då färgen blev fel fick det bli svart istället.
Färgen på byxorna stämde ju inte så bra till trycket heller. Men det fungerar ändå.
Byxorna har jag sytt i ett tunt vävt bomullstyg, 69kr/m på Ohlssons. Det har jag även sytt den här av. Tröjan är i bomullstrikå, även det från Ohlssons.
Och såklart en matchande napphållare.
Jag har fått lite dille på att sy napphållare. Se själva.
Såhär stiliga var Lisa och David.
Var lite nervös innan, kyrkor ger mig the creeps, men det gick riktigt bra.
Du kan komma hem från BB nu Emilia
Dina kläder är färdiga.
Den här gången fick byxorna mudd upptill istället för resår, mycket enklare. Gjorde kläderna i storlek 68, så det är lite att växa i. Alla tyger är från Ohlssons.
Färdigmärkta kläder
Namnkläder alltså. Utmärkt när man lätt vill se vem som är vem.
Om nu inte ungarna råkar heta likadant förstås. Jag skulle tippa på att de har det lite snurrigt i det här sällskapet då mammorna som är bästa vänner också heter likadant. Alltså inte likadant som barnen utan likadant som varandra. Hur det är med papporna vet jag inte.
Den lila dressen är storlek 86. Rosa dressen är storlek 68, var på håret att namnet fick plats där. Allt material är från Ohlssons tyger utom den lila velouren och tryckknapparna, de är från Stoff och stil.
Tindrorna ville ha mössor också, eller var det Sandrorna, som ville att Tindrorna skulle ha mössor? Nåja, mössor blev det. Med reflexnamn.
Sedan tyckte Karin att Tindrorna skulle ha varsin napphållare, en liten present för att de beställt så mycket.
Håll i nappen
Som man brukar säga.
Vi har fått in så fina band på Ohlssons nu, kunde inte låta bli att köpa ett par meter och knåpa ihop några napphållare.
En hälsning från Elias
Jag är en stjärna.
Får får får?
Nej, men Joline får nya kläder:
Fårtyget är från Ohlssons, velouren och mudden är från Skroten. Jolines dress gjorde jag i storlek 74, så den blir nog lagom framåt hösten.
Idag har vi haft finbesök av Joline och hennes mamma. Det är så kul att se hur mycket hon växer från gång till gång. Joline alltså, inte hennes mamma.
Tänk vad skönt at bli såhär påbylsad när man ska ut i kylan. Och framför allt, vad skönt att bli buren dit man ska.
Signes nya byxor
Gofisen
Idag fyller Elias år! Eller vänta, det var visst Elias pappa som blev ett år äldre. Inte lätt att veta, båda fick paket:
Elias har fått sig smeknamnet Gofisen. Och Johan brukar stolt säga "Det är jag som är Gofisens pappa"
Nu behöver han inte säga det längre.
Elias tröja sydde jag av bomullstrikå från Ohlssons. Johans tröja köpte jag färdigsydd och fixade bara dit trycket.
Elias julklapp
Nu börjar det bli dags att styra in honom på rätt spår.
När jag sytt färdigt byxorna insåg jag att, jag vill ju också ha. Så det blir minsann ett par i min storlek också.
Försökte få en bild när Elias håller i sina byxor och ser sådär lycklig ut. Ni vet, som ett barn på julafton. Det gick sådär.
Jag vill inte ha några j*kla byxor, jag vill ha välling!
Sådärja.
Namnbyxor
Såhär blev Ellen och Isaks nya byxor:
Och såhär blev Ulla och Bengts nya byxor:
Märkliga namn barnen har, för att inte tala om långa ben. Men se Ulla och Bengt är inga ungar, det är Franks mormor och morfar. Franks mamma verkar ha lite problem att komma ihåg namn så hon vill ha namnbyxor på hela sin familj. Men med tanke på hur mycket tyg det går åt till vuxenbyxor så kände jag att det skulle bli ganska dyrt. Därför broderades det på färdigsydda byxor istället.
Jolines nya tofflor
Idag har jag varit och hälsat på Joline.
Söt som få.
Vi hade en hel del att prata om.
Jolines mamma har tyckt så mycket om den här och den här. Men jag tror att Jolines mamma har mer nytta av fotförvaring än datorförvaring. Så jag sydde ihop ett par tofflor (eller moonboots) i samma stil.
När jag sytt klart dem ville Doris så hemskt gärna prova.
Men det gick inte att stå i dem, inte båda samtidigt i alla fall. Himla tur att Joline inte kan stå ändå, hon är ju bara dryga månaden.
Mamma får jag sova med mina nya tofflor i sängen? Barn alltså.
En hälsning från Frank
Man sover mycket bättre med monstrena (monsterna?) i sängen än under.
Här kan ni kika på Franks andra monsterkläder.