Grattis Miahh!

Idag fyller världens bästa Mia år. Men vi firade henne redan igår, är ju roligare med kalas på lördagar. Hon bjöd på supergod middag och efterrätt, jag är fortfarande mätt.

Så fick hon ju paket såklart, av mig fick hon en lägga-bebis-på-golvet-filt. Vissa skulle kanske kalla det lapptäcke, men jag vägrar.



Tygerna jag använt är lapptäcksstuvar, mellan dem sydde jag fast två lager vadd. För att få fin form på molnen sydde jag rynktrådar i alla rundningar. Sedan pressade jag fast dem med vlisofix innan jag sydde runt dem med vanlig raksöm.

Jag vet inte, är det tråkigt att ge bebispresenter till någon som fyller år? Men det är ju det enda som snurrar i huvudet på henne, så jag kunde inte komma på någonting som inte har med bebis att göra. (Hon är alltså gravid, för er som inte vet.) Jag sydde den i ganska neutrala färger, även fast jag beställt en flicka.

Mammakläder

Igår sydde jag ihop en kofta åt mor min. Tyget köpte hon på Furulunds första gången vi var till tygriket. Ett supermysigt ulltyg som var ganska dyrt, men en del tyger går bara inte att låta bli. Kosta vad det kosta vill.

Knapparna är från Ohlssons, jag tyckte nog att det skulle varit en knapp till, men inte mamma. Och det var ju hon som skulle ha den, så jag fick ge mig.

Där jag jobbade tidigare, på Colour Beam Design sydde jag mammakläder mest hela dagarna. Hittade lite gamla bilder från 2002, då jag precis börjat jobba där:

"Det syns ju att tanten har fått hjälp" fick min chef höra när jag fick vara med och bestämma hur kläderna skulle se ut. Där jobbade jag i 6 år, tyvärr drabbade lågkonjunkturen företaget ganska hårt och Eva hade inte råd att ha mig kvar. Men inget ont som inte har något gott med sig, när man syr 40 timmar i veckan är man inte direkt sugen på att sy något till sig själv på fritiden. Dessutom var det ganska ensamt att sitta vid symaskinen, det slutade med att jag pratade med mig själv.

Nu har jag gott om folk att prata med på jobbet, dessutom svämmar jag över av inspiration när jag ser tyger hela dagarna. Så nästan varje ledig stund sitter jag vid symaskinen.

Har du bröd?

En anka kommer in till en bar och frågar bartendern:

-Har du bröd?
-Nej, svarar bartendern.
-Har du bröd?
-Nej
-Har du bröd?
-Nej
-Har du bröd?
-Nej!
-Har du bröd?
-Nej jag har inget jävla bröd! Om du inte kniper igen näbben spikar jag fast den i bardisken!
-Har du spik?
-Nej
-..Har du bröd?

Jag däremot, jag har alltid bröd. Och jag är trött på att ha fula brödpåsar som ligger och skräpar i köket.

Så jag sydde mig en brödkorg. Vi fick in det här roliga tyget på jobbet här om dagen, kunde inte passat bättre i mitt röda kök.

Blev inspirerad av min kollega Maria, hon gör tokfina brödkorgar som hon säljer. Fast hennes är mer avancerade, de håller brödet varmt.


Jag kan inte bestämma mig

Om den blev fin eller ful.

Det är lite ovanligt, brukar oftast bli väldigt nöjd med det jag syr. Men den här gången vet jag faktiskt inte. Eller är det bara för att jag aldrig brukar ha väst?

För er som inte hängt med så är yttertyget ett tunt bomullstyg från Ohlssons. Jag fodrade västen med linnelook-tyg för att få lite tyngd i den, det blev riktigt bra.

Fantomen

Se så glad far blev för sin julklapp.

Datorer brukar ju kunna vara ganska stöldvänliga, men med Fantomens onda märke på är det nog ingen som vågar sig på något sådant.

Eller när den här sidan ligger upp, ja den visar ju att datorn är under Fantomens beskydd. Alltså ingen som stjäl. Snacka säkert fodral.

Fodralet är sytt i fuskskinn, för att få dit Fantomens onda och goda märke har jag använt samma teknik som här.

Min far är väldigt förtjust i Fantomen. Så på de flesta bemärkelsedagar och julaftnar har mina presenter till honom haft något med Fantomen att göra. Jag ska visa upp hans samling vid tillfälle, den börjar bli ganska stor.

Här har ni en liten smygkik:

Som min kusin sa när han fick se alla grejer jag gjort. "Jag tror minsann Karin är lite besatt av Fantomen"

Som den stjärna jag är

Hann jag med lite annat än mösstillverkning idag. Bland annat den här:


Utsidan är i fuskskinn, i den skar jag ut stjärnor och sydde fast ett turkost metallictyg under. Precis som jag gjorde med den här väskan.

Sydde en dragkedja runt två av hörnen. Har aldrig testat det förut, men det gick ju som en dans.

Jag fodrade den med en lapptäcksstuv, från Ohlssons. Såklart. Mellan yttertyget och fodret sydde jag i quiltvadd för att få fodralet stöttåligt.

Jag har nämligen tänkt bära runt datorn i den.

Skopåse

Kolla in det här tuffa tyget som vi fick in på Ohlssons här om dagen. Var bara tvungen att göra mig en skopåse. Är ju lite trist att sätta skorna i en system-påse (som efter en noggrann undersökning visat sig vara bäst till ändamålet) när man ska packa med sig dem. Nu har jag inte det bekymret längre.


Sydde ett rektangulärt fodral med dragkedja i ena kortsidan. Fodrade påsen med en vindstuv då skotyget bara är ett tunt bomullstyg.

Plånbok

Den kanske vid första anblicken ser ut som en necessär.


Men titta igen.

Plånbok. För förvaring av parkeringspengar.


Pimp my ride

Tyvärr får inte Doris plats i bagaget på min nya bil. Eller plats får hon ju, men det är dåligt med utsikt där bak. Så hon får sitta i baksätet. Men leriga tassar och mängder med hår är inte så kul i en pedantskött bil. Så för att fortsätta hålla den fin har jag sytt ett skynke som täcker sätet. Och en filt på det som fästs med kardborre och är lätt att ta loss för tvätt.

Jag kantade skynket med snedslå som jag gjort av samma tyg. Så gjorde jag hål för bältena som stängs med kardborre. Sydde fast spännremmar upptill för att fästa skynket i nackstöden. Både filten och skynket är stuvbitar från Ohlssons.

Doris är sådär nöjd att ha bälte på sig.

Sedan har jag ju glömt visa vilka fina tyger vi fått in på jobbet. Halloween-tyger kallas de visst. Året-runt-tyger om ni frågar mig.


Perfekt till en sådan här:

Rattmuff alltså. Förutom tyget använde jag ett lager vadd, en bit halkskydd (som man vanligtvis har under mattor) och resår.

Necessärer

Lite roligare att packa nödvändigheterna i något färgglatt på resan.

Dessa har blivit till med hjälp av gardintyg, vindpoplin, dragkedjor, ripsband och trycknappar.

Den här är Nicklas stolt (?) ägare till. Han använder den i alla fall. Jag gjorde den av resterna från det här projektet.

Tyckte det här tyget var så tufft när det kom in på jobbet. Perfekt till necessär.

Den här har jag gjort av en sönderklippt panellängd. Köpte billiga reapaneler och gjorde bordslöpare utav dem, det här blev över.

Såhär ser alla ut inuti, flera fack längs kanterna.

Jag har även gjort några fler som jag gett bort. Ska göra en i tygresterna från den här också. Sedan.

Löper hon?

Spring ikapp henne då. Så skojar dem med en på djuraffären när man frågar efter löpskydd. Bäst att sy sina egna.

Det blir ju lite roligare när man kan välja hur de ska se ut också. De här har jag sytt av lapptäckstyger, vindpoplin, kardborre och snedslå.


Doris har även fått nya tasskydd idag. Superenkla att sy, bara en att vika en remsa fleecetyg på mitten och sy två sömmar. Sen lindar jag eltejp runt dem för att få fast dem på hunden. Tycker dem sitter bättre så än med kardborre.

Har Doris fem tassar undrar ni förstås nu, men nej hon har bara fyra. Precis som en vanlig hund. Det kan vara bra att ha en extra med sig om hon skulle tappa en.

Såhär ynklig ser hon ut när man tar på henne dem. Men när man kommer ut i skidspåret så glömmer hon bort att hon har dem på sig.

Lite tidigt att sy sådant redan nu, men jag börjar faktiskt längta lite.



Beställning

Nicklas ville ha tre flugfiskerulleförvaringspåsar.

Han fick fyra, han köper ju fiskerullar som jag syr väskor. Men den fjärde, den med brunt kantband, den är redan ute och fiskar.

Tyget hade jag hemma, det blev över när jag sydde den här. Så det enda jag behövde inhandla var några meter snedslå.

Det är jag och Maria Montazami

Jag har en plan för den lila tofsen.

Den planen ska färdigställas NU.

Väggförvaring

Alltså jag ska inte förvara väggar utan jag ska förvara saker på väggen.

Vi gör vårt bästa för att täcka väggarna inne i badrummet. Våtrumstapeten där inne är förskräckligt ful. Har länge funderat på att sy en sådan här, men inte riktigt kunnat bestämma vilken färg den skulle bli. Så dök den här vaxduken upp på jobbet, med samma färger som duschdraperiet. Kunde ju inte bli mycket bättre.

För att få stabilitet i fickorna har jag klippt sönder bordstabletter som jag lagt in mellan tyglagren. Till upphängningen slog jag i två stora öljetter.

Sydde fast en resår för att kunna förvara sminkpenslar på ett smidigt sätt. Den visste jag inte riktigt var jag ville ha så jag sparade det till sist. Dumt. Var krångligt som tusan att få dit den. Ska jag sy någon fler så är resåren bland det första jag syr dit.

Första stoppet

Nu blev det lite oordning här. Bilsemesterns första stopp var ju i Norberg, där vi hälsade på min faster. Tillsammans med henne åkte vi till min kusin Ola och hans familj i Avesta, där det bjöds på middag.

Och cheesecake.

Efter middagen bytte Ola om till Robin. Det visste ni inte va? Att jag har superhjältar i släkten.

Det var till en orienteringstävling som Ola beställde en Robindräkt av mig. Det var visst lite dåligt utbud på marknaden, så det blev till att sy.

Tydligen startades det märkliga rykten efter den här tävlingen, Batman och Robin hade nämligen setts gå och hålla hand.

Roses are red


En stuvbit som förvandlats till tröja.


En nästan likadan stuvbit blev en klänning. Tänkt som midsommarklänning förra året. Men det kom något emellan, en Dio-klänning.


Framstycket har jag klippt till av en t-shirt som är inhandlad på Råneå marknad. Till bakstycket, volangen och nack/rygg-partiet använde jag viscosetrikå.

Som en hyllning till Dio hade jag den även på Sonisphere, där han egentligen skulle ha uppträtt. Men så gick gubben och dog, väldigt sorgligt. Jag är glad att jag fick se honom live på Monsters Of The Millenium -99.


Innan festivalen, platt hår och torr.


Slutet av festivalen, lockigt hår och blöt. För att inte tala om lerig. Ett under att klänningen gick att få ren, skorna gjorde jag några försök att rengöra men de fick hamna i soptunnan tillslut.



Jaha, det här spårade ju ur. Jag hade ju bara tänkt visa den första ros-tröjan.
 

Bälte


I skinnimitation från Ohlssons. Spännet är från Idas snälla mormor. Hon gav oss massa roliga knappar och spännen för något år sedan.

Nu har hon väl ändå hakat upp sig?

 
Ja, så är det nog. Kunde bara inte låta bli. Nästa gång lovar jag att sy en annan modell.

Men jag syr inte bara likadana koftor, jag har faktiskt sytt en present till Elias också, en Åke:
 

Vi blev så förtjusta i varandra så det var tungt att ge bort honom. Ska sy en till mig själv också, i rosa.

Nyare inlägg