Syprojekt XXIII

 
 
Nu har jag sytt tygpåsar att ta med mig när jag handlar mat. Vilken tant tänker ni ju nu. Ja, må så vara. Men en miljövänlig tant! Jag tycker att de tygpåsar som finns att köpa på affären är så fruktansvärt fula, ser i och för sig väldigt miljövänliga ut med sin brist på färg. Och visst, det ultimata hade väl varit att sy tygpåsarna i ekologiskt tyg. Men tanken med det hela är att slippa köpa plastpåsar varje gång man handlar, så vanligt gardintyg får duga. 
 
Och till er som skiter fullständigt i miljön kan jag tillägga att man sparar en hel del pengar på att inte köpa plastpåsar.
 
 
Köper man 120 cm av ett tyg som är minst 140 cm brett får man ut tre påsar. Men jag ville ha olika färger på mina, så jag använde istället 50 cm av både lila och turkost tyg.
 
 
 
Såhär gick jag tillväga:
 
Alltså, jag använde en halvmeter tyg 145 cm brett.
 
    
 
Jag började med att vika in 55 cm från ena kortsidan och klippte av. Vilket gav mig en 50 x 110 cm stor tygbit. Klippte därefter två remsor 8 x 35 cm långa, till handtagen.
 
    
 
Jag använde de redan utklippta delarna som mall när jag klippte i det andra tyget. Sedan sydde jag ihop sidorna på påsen med raksöm, och overlock (går lika bra med sicksack).
 
    
 
Jag markerade bottens mitten med nålar. 
 
    
 
Vände hörnen med hjälp av nålarna i påsens botten, enligt bilderna.
 
    
 
Märkte ut och sydde av hörnen 16 cm.
 
    
 
Klippte bort hörnen och overlockade även dessa kanter. Sedan vände jag påsen rätt väg, pressade ner en 1 cm, och därefter en 3 cm längs påsens öppning.
 
    
 
Handtagen pressade jag in 1 cm från ena hållet och 2 cm från andra, för att sedan vika över den smala kanten.
 
    
 
Pressade även den och sydde en stickning. Jag mätte 12 cm in från kanterna.
 
    
 
Och nålade fast handtagen. Jag gömde kanten på dem inne i fållen.
 
  
 
Sedan sydde jag en stickning runt hela öppningen och även korta stickningar för att fästa handtagen allra högst upp.
 
Färdigt!
 
Några mått att komma ihåg:
  • Påsen 110 x 50 cm
  • Handtagen 35 x 8 cm x 2
  • Hörnen 16 cm
  • Tygåtgång 1 påse 50 cm
  • Tygåtgång 3 påsar 120 cm (lite köp tre betala för två-varianten)
 
 
Här hittar ni det turkosa gardintyget och här hittar ni det lila, tråden finns här.
 
Allt material kommer från Ohlssons Tyger och det här inlägget är ett samarbete med Tygbloggen.

Mammakläder

 
 
 
Sydde en likadan som den här och den här, av en chiffongstuv till mamma.
 
 
Kantade även den med trikåsnedslå.

Prototyptvå

  
 
Jag tänker såhär, om man kallar de första väskorna man gör av en modell prototyper, så kan man komma undan med att göra fler likadana. Eller hur?
 
 
 
Kommer ni ihåg det här tyget förresten? Är en liknande stuv som jag sydde den här i.
 
 
På den här prototypen provade jag sätta en D-ring i var sida för att kunna fästa ett axelband. Och det visade ju sig bli riktigt lyckat, därför gjorde jag samma sak på den här.
 
      
 
Rosen jag limmat på har jag tagit från ett örhänge, tyckte det blev en lite kul detalj.
 
 
Även denna fick dubbelmönstrat foder.

Carmenfilt

Det här är min nya lillasyster.
 
 
Nej, det är inte fåret Frank. Det är storpudeln Carmen.
 
Jag sydde en pläd till henne, som en välkommen-till-din-nya-familj-present.
 
 
Doris provade ut den noga.
 
 
Fungerade bra både vaken.
 
 
Och sovandes.
 
 
Hon provade först hemma på soffan.
 
 
När den fått godkänt där, så testade vi vidare i stugan.
 
 
Även där fick den godkänt.
 
 
Och varför har jag bara fotograferat Doris på Carmens filt?
 
 
Jo, för att Carmen syns bättre på pridemattan.
 
Jag sydde filten av en lapptäcksstuv med vadd mellan. 

Syprojekt XXII

Den här gången blev syprojektet en klänning, igen. Men i lite mindre storlek än de senaste syprojektsklänningarna, den av spets och den av Metallica-t-shirten sydde jag ju till mig själv. Den här klänningen gjorde jag i storlek 98 cl, och passade därmed bättre till tvååriga Emilia. 
 
 
Jag sydde den i det här fina trikåtyget med hajar på, som nu är på 30% rea i både butiker och i webbshoppen. Kantade klänningen gjorde jag med trikåsnedslå, det blir väldigt smidiga och fina avslut med den.
 
 
Fram.
 
 
Bak.
 
 
 
 
 
 
Och på studsmattan.
 
Såhär gick jag tillväga när jag sydde klänningen:
 
   
   
 
Lade ut mönsterdelarna på tyget, klippte runt. Sydde rynktråd längs volangens övre kant innan jag sydde fast dem längst ner på fram och bakstycket, först med raksöm och sedan med overlock. Sydde även ihop sidsömmarna med overlocken. Axelbanden klippte jag ut i dubbelt tyg och vändsydde ihop längs långsidan. När man syr i trikå är det jättebra att använda en trikånål, den har en liten kula längst ut som lirkar sig ner mellan maskorna istället för att göra hål i tyget. 
 
   
   
 
För att få ett fint resultat tycker jag att det är viktigt att pressa sömmarna under tiden man syr. Jag använde trikåsnedslå som jag pressade på mitten innan jag sydde fast längs kanterna både uppe och nere. Det är lätt att sy ihop snedslån och få det riktigt snyggt så länge man syr ihop på skrådden. Det gäller ju även när man skravar. Axelbanden sydde jag fast i samma söm som jag sytt fast snedslån med.
 
Allt material är från Ohlssons tyger och detta inlägg är ett samarbete med Tygbloggen. 

Påspyssel

 
 
 
 
 
Ett lite roligt sätt att ge bort något, istället för att slå in i presentpapper gjorde jag påsar av det.

Spetskjol

 
 
"Ska du verkligen stå sådär?" Fotografen har ingen förståelse för piff innan fotograferingen.

 
 
 
 
 
 
Infodringen syns inte lika mycket när jag har på mig kjolen, jag är ju inte lika mörk som Diana. Sedan får man ju se till att ha ljusa underbyxor på sig.
 
 
 
Av en spetsgardin sydde jag ihop en kjol, valde att lägga ett offwhite foder under, så att den kritvita spetsen kom fram mer. 

Semester!

 
 
 
 
Vi hänger mest ute i stugan och solar och badar, är ju typ 100 grader varmt. Jag har såklart sytt litegrann, men inte tagit mig tid att blogga om det. Håll ut.

Prototypen

Kommer ni ihåg den här? Ja, jag gjorde två prototyper innan.
 
 
Det här är den första, det som skiljer dem åt är att den här går det inte att fästa någon axelrem till. Ja, och tyget då förstås.
 
 
 
      
 
Piffade till det mönstrade fodret med ännu mer mönster runt namnlappen. På dragkedjekläppen knöt jag fast några mockaimitationsband, och så nitar på handtaget. Såklart.
 
 
Ser ni, den syns knappt.
 
 
 Såklart slängde Dorisen in en hjälpande tass.
 

Ni undrar ju såklart hur vargen mår.

 
 
Jag ber om ursäkt att mitt uppdaterande på vargfronten inte varit något vidare sedan hon fyllde år i februari. Men ni som följer mig på instagram blir ju bombarderade med bilder på henne. (@jagsyrminaegnaklader)
 
Hon blev ju som sagt sjuk förra sommaren, eller sjuk och sjuk, hon drack väldiga mängder vatten och vi gjorde alla möjliga tester utan att hitta felet. Men helt plötsligt så lugnade sig vattendrickandet från att ha varit uppe i 4-5l/dygn ner till 1,5-1,7l/dygn, fortfarande för mycket men vi behövde inte stiga upp på nätterna och gå ut med henne längre. Och vardagen fungerade som vanligt, det räckte med att åka hem och gå ut med henne en gång från jobbet (inte varannan timme som tidigare). Så vi bestämde oss för att avvakta och fortsätta behandla henne med Andapsin (magsårsmedicin).
 
Hela vintern mådde hon bra, fast det började märkas att hon blivit gammal. Blev lite stel och vinglig, och sov mer än tidigare. Men överlag en nöjd hund, som orkade hänga med på långa promenader och fick vara med överallt.
 
Men så här på försommaren blev hon sämre igen. Hon började dricka drygt 2l/dygn och aptiten ökade väldigt, hon har alltid varit en matglad vovve, men nu blev hon som tokig så fort det var mat på gång. Lade man fram en matbit på diskbänken för upptining så låg hon under köksbordet i timmar och väntade. Hon flåsade och vankade runt när man satt och åt, hoppade upp i soffan och satte sig i knät om man åt i vardagsrummet. Hon blev rent odräglig med sitt tiggande. Hon blev också vingligare, magrade av mycket över ryggen och började flåsa väldigt mycket. Vi ökade på hennes mat (RC hypoallergenic moderat calorie) från 4dl/dygn till 5dl/dygn, men hon gick inte upp i vikt. 
 
 
Till detta försåg hon sig med rikliga mängder maskrosor vid varje promenad, men ändå ingen viktuppgång. 
 
Det jag reagerade starkast på var en karl som sa "Oj det där måste vara en gammal hund" när vi var ute och gick, vi som alltid fått frågan om hon är en valp.
 
Vi började misstänka cushings, som vi iochförsig redan testat henne för utan resultat då hon började med sitt vattenmissbruk. Men nu hade hon ju i princip alla andra symptom som hör den sjukdommen till. Förutom pälsbortfall, hon har fortfarande väldigt tjock och fin päls. Men har inte tappat vinterpälsen i år (jag vet, stackars hund i 30 graders värme) så någon rubbning är det ju med pälsen också.
 
Veterinären tyckte också att det lät som cushings, så vi tog ännu ett urinprov och blodprov för att se om hon ökat kortisolnivåerna, och det hade hon den här gången. Glad att få en diagnos, men ganska chockad över vad behandlingen skulle komma att kosta. Medicinen ca 1000:-/månaden plus en hel del kostsamma besök då medicinen är livsfarlig så hon måste kontrolleras med jämna mellanrum. (Nej hon är inte försäkrad)
 
Behövdes bara en sista kontroll innan diagnosen var fastställd, blodprov med 4 timmars mellanrum 3 gånger under en dag. MEN det visade att hon inte har cushings... Så nu är vi tillbaka på ruta ett.
 
 
Med nyskavd näsa efter en plågsam dag på djursjukhuset.. Känner mig som världens sämsta matte varje gång jag måste lämna henne där.
 
Cushings syndrom är en tumörsjudom, antingen har hunden en tumör på hypofysen eller en i binjurarna. Tumören gör att kroppen producerar för mycket kortisol, allra vanligast är att den sitter i hypofysen. Så det troliga är att hon har en tumör, men som inte vuxit sig nog stor. Att hon alltså är i förstadiet till cushings.
 
Så nu är det inte mycket mer vi kan göra.. Annat än att avvakta, och om kanske ett halvår göra ett nytt test för att se om hon utvecklat cushings. Om hon nu inte blir akut värre. Så alla dessa tummar som ni så snällt hållit för Doris, fortsätt hålla dem, hårt! 

En till

 
 
 
 
 
 
 
Var ju tvungen göra en i vitt också, men den här gången använde jag en chiffongstuv. Blev riktigt nöjd, så det är inte omöjligt att det blir fler i samma modell. Även denna kantade jag med trikåsnedslå.

Syprojekt XXI

Den här gången blev det en kofta i spets, kantad med trikåsnedslå.
 
 
 
 
 
 
  
    
 
Jag gjorde mönstrets ärmar lite för långa för det här tygets bredd, så jag fick korta dem lite. Men det fungerar bra med trekvartsärm, är ju ändå inte så att en spetskofta är speciellt värmande. Jag kantade koftan med trikåsnedslå, blev mjukt och smidigt. Brukar ju sällan bli speciellt lyckat om man gör vanliga fållar i spets.
 
 
Diana fick modella lite också.
 
Detta inlägg är ett samarbete med Tygbloggen och allt material har jag fått från Ohlssons tyger.

Från säng till soffa

 
Efter.
 
 
Före.
 
Okej, det här är egentligen bara kuddarna som blev över när jag bytte ut soffkuddarna i vardagsrummet. Som istället för i förrådet fick hamna på sängen i syrummet där de faktiskt visade sig passa bra. Där har de alltså stått i väntan på det perfekta tyget, sedan jag fixade i ordning den här
 
 
Jag sydde de nya fodralen lite mindre, för att få en längre och knubbigare kudde. Tyckte att det passade bättre.
 
   
 
Och såhär gjorde jag när jag trädde på de nya fodralen, mycket enklare med halkig plast runt. Och inte alls speciellt krångligt att ta bort när väl kudden är i fordralet.
 
 
Jag sydde en sängkappa som jag trädde över sängen, så att tygförvaringen under sängen inte syns. Ovanpå det lade jag bara en lös tygbit runt bäddmadrassen, så att det inte ska vara så besvärligt att bädda.
 
 
Det perfekta tyget då? Ja, det är ett möbelparti vi har på Ohlssons nu, för 49:-/m. Som hittat.

Dianas nya kläder

 
 
Se ett sådant fint fodral Diana fått.
 
 
Tyckte hon var lite väl.. grådaskig innan. Dessutom skar sig hennes gråa nyans med den nya soffans gråfärg. (Ni ska få se soffan i ett annat blogginlägg, finns en liten tjuvkik på instagram @jagsyrminaegnaklader för er som inte kan hålla er.)
 
 
Nu är dom mycket snyggare ihop. Och Diana slipper skämmas om hon får stå naken mellan provningarna.
 
 
Jag började med att sy ett fodral ungefär hur jag trodde det skulle se ut. Trädde på henne det avigt och nålade längs kroppen.
 
   
 
Sydde och klippte sömsmånerna. Halsdelen var det lite mer pill med, men gjorde samma princip där. Det krävdes några provningar och lite ändringar innan jag var helt nöjd.
 
   
 
Jag fållade nederkanten med sicksack så att sömmen blev stretchig, orkade inte byta till tvillningnål för att sy en snygg söm som ändå inte kommer synas. Trädde i ett tunt resårband och drog ihop allt som gick runt Dianas ben. Då hennes ben inte är användbart till så mycket annat än att stå på så gör det nog inget att "klänningen" är så tight att den inte går att gå i.
 
Tyget är en stretchig polyester, typ farmorskvalité. Köpt på Ohlssons för ungefär hundra år sedan.
 
 
Och hur ska du reglera storleken på henne nu då, tänker ni. Ja, det går ju faktiskt att klä av henne om det blir aktuellt.

Syprojekt XX

Den här gången blev det en väska, igen. Kan inte rå för det, men en ny väska i veckan är väl inget konstigt? Egentligen är det ett modetyg, en stretchtwill som jag använt till yttertyg. Men med lite Vliseline påpressat på avigan så blev det ett perfekt väsktyg. Till axelremmarna har jag använt fuskskinn Leo och har på den korta remmen satt fast nitar.
 
 
 
 
   
 
   
Sydde med både kort och lång axelrem, den senare kan man haka loss om man vill.
 
 
 
Det är ju ganska skönt att kunna ha väskan tvärs över ryggen, så man slipper hålla fast den. Jag konstruerade mönstret så att det korta axelbandet lägger sig som ett skydd över dragkedjan då.
 
 
 
Fast det är ju skönt att bara kunna slänga den över axeln också.
 
 
Och såklart är det fortfarande insidan som räknas. Till en såhär pass mönstrad väska tyckte jag det var snyggast med ett enfärgat foder, så jag sydde det i alltyg. Men piffade upp mitt märke med lite mönstrad poplin.
 
    
 
Den här gången var jag nog sämst hittills på att fotografera under tiden jag sydde. Fick iallafall med på bild då jag klippte ut Vliseline H250, som jag sedan pressade fast på yttertyget. Fotade även innerfickorna, innan jag jag sydde ihop fodret. Beskrivning på dragkedjsfickan hittar ni här.
 
Detta inlägg är ett samarbete med Tygbloggen och allt material har jag fått från Ohlssons tyger.

Svart svart svart

 
 
 
 
 
Det här är egentligen en toile, som jag sydde ihop innan jag klippte ut och sydde i det här tyget:
 
 
Men såhär i efterhand tycker jag nog att det svarta linnet blev snyggare. Ja, ni ska få se färdiga resultatet av det andra också, jag lovar.

För jag har tagit studenten!

 
 
Nåja, det börjar ju bli några år sedan nu.. Men jag minns det som igår. Eller inte.
 
Här om dagen var vi och kollade på årets baldeltagare i Stadsparken, det är så roligt att se hur klänningsmodet förändras från år till år. 2014 var visst strasstenarna och chiffongens år. 
 
 
Och 2002 var modet inte så hemskt ändå, jag kan nog fortfarande tycka att min klänning är ganska fin. Hade kanske tyckt annorlunda om jag tagit studenten i början på nittiotalet.
 
 
 
Och se så söta Mia och grabbarna var.
 
 
 
 
Klänningen sydde jag i två lager tyg, överst ett transparent med broderade blommor och under ett beige råsidentyg. Såklart syddes det en slips och väska i samma material.
 
Fast jag är nog inte jättestolt över alla kläder jag sydde på den tiden.. Så härmed varnar jag känsliga läsare för starka bilder.
 

Ljusstake

 
 
 
Sprayade de här rackarna med svartfärg här om veckan. Plus en vinägerflaska som jag inte fick med på förebilden.
 
 
Se så svart och fint det blev. Är inte första gången jag tar till sprayburken. Det mesta blir ju förstås svart,  ja nästan allt. Men jag har även haft ljusare stunder och några nitar fick bli silverfärgade, använde även silverfärg till de här pengaträdet.
 
 
Ner med lackljus i flaskhalsarna, så vips var det en ljusstake. Eller flera. Lite synd att det är ljust dygnet runt här nu. Men med lite tur så har jag inte hunnit tröttnat på dem till hösten.

Syprojekt XIX

Jaha, det blev en till klänning. Tänkte inte riktigt på att det kanske är tråkigt att mina syprojekt inte är så varierande. Fast å andra sidan är ju klänningarna inte speciellt lika varandra. Vi kan väl säga såhär, jag lovar att inte sy en klänning nästa gång.
 
Jag är själv lite förvånad över denna klänningsboomen, jag som i princip aldrig har klänning på mig har inom loppet av en månad sytt tre klänningar. Och efter helgen kommer jag att ha använt två av dem. Kors i taket.
 
 
Klänningen är iallafall en omsydd Metallica-t-shirt. Har gjort fler liknande skapelser tidigare, men aldrig någon med Metallicamotiv. Tänkte att det är dags nu, när vi ska på STHLM Fields på fredag. Lite orättvist mot de andra banden kan man ju tycka, får se om jag syr ihop en Ghost-mössa eller kanske en Danzig-byxa innan vi åker.
 
 
 
Jag har använt mig av svart bomullstrikå till bakstycket och zebratrikå till volang och halterneckband.
 
 
 
  
I min iver att bli färdig blev det inte så mycket fotat under tiden jag sydde. Som vanligt.
 
 
Fick iallafall med hur tur jag hade att framstycket på t-shirten räckte precis. Och hur jag overlockade ihop zebran med det svarta trikåtyget. Och hur jag sydde stickningar för att yttertyget ska råda. Och hur jag fållade zebravolangen nertill med tvillningnål.
 
OCH detta inlägget är ett samarbete med Tygbloggen och materialet är från Ohlssons tyger.

Love at first sight

 
Jag blev kär i en tygbit idag. Nu är frågan, hur många plagg kan man sy av ett och samma tyg?

Tidigare inlägg Nyare inlägg